Influencers

Me

Som de gamla sjunga, kvittra de unga. Ja så hette det förr i tiden, med det vill synas att influenserna numera ofta går åt andra hållet. När Ulf Lundell skriver en bok om sina ”Vardagar”, lägger han in ”clickbaits” som ”Lotta gör mig spyfärdig”, syftande på Lotta Engberg och förstärker med ”hennes lite skevt småkåta smajl…”. För en något yngre generation berättar han att ”Nån grabb som kallar sig Jockiboi men som jag tror heter Joakim Lundell har skrivit en bok” och menar att det är ”för många Lundell därute för att jag skall känna mig bekväm med det.”

Nu kan man ju inte klicka i pappersböcker, men med väl valda utbrott och påståenden, kan man få cybermedia att klicka, som t.ex. Aftonbladets nätupplaga, ur vilken jag skamlöst citerar ovanstående, utan att ha läst någon av böckerna. Det är dit och vidare ut i cyberrymden klicken sprider sig och böckerna säljs. En positiv bieffekt är förstås att även de påhoppade får en chans att komma till tals i pressen, som här en Lotta på Liseberg och en Youtubande Jockiboi.

De unga har fått vidlyftiga plattformar, som inte fanns förr, så nu får det väl heta ”Som de unga sjunga, grymta de gamla”

Nya inlägg

Noteras att jag är tillbaka i bloggosfären efter fem år (!). Förlåt en yngling, men jag har mest facebookat, och det gör jag säkert allt framgent, men det är som att skriva i sand mellan ebb och flod. Nå vi må se hur det blir med tid och ambitioner. Välkommen som läsare är du emellertid!

Till Margot W angående Israel

Bästa Margot!

Det är dags att göra något i relationerna med Israel och Palestina.

Kort presentation: Jag är pensionerad lärare från KTH och har varit socialdemokrat i hela mitt liv i ideologiska såväl som politiska framgångar och bakslag.

Jag anser att ditt och regeringens engagemang för en feministisk politik hemma och i världen är beundransvärd, liksom ditt arbete för att förändra arbetsformerna för FNs säkerhetsråd, och lösa upp dess låsningar. Ditt arbete, liksom tidigare Anna Linds, för en mänskligare värld, är det bästa en levande socialdemokrati kan åstadkomma.

Vad gäller konflikten mellan Israel och PA, kan jag förstå att regeringen menade, att ett erkännande av den kommande staten Palestina, kunde göra parterna mer jämlika i förhandlingar om en tvåstatslösning. Om verkan var den avsedda, kan jag inte avgöra, och kanske var det för tidigt. Att Netanyahus högerregering tog det som en fientlig handling, står klart.

När du tog upp Amnestys misstankar om utomrättsligt dödande från Israelisk polis, och menade att det borde utredas, reagerade Netanyahu och fler med honom, genom att antyda att det var antisemitism. Det var klart orättvist och feltolkat, men bakgrunder var med rätt stor säkerhet missnöjet med Sveriges erkännande av en palestinsk stat. Kanske tolkades ditt uttalande också som att du inte litar på israeliskt rättsväsende. Det är känt att tveksamma skjutningar mot knivbeväpnade palestinier diskuteras och utreds av israeliskt rättsväsende.

Sveriges förhållande till Israel, den enda demokratin i Mellanöstern, har tidigare varit mycket gott, men har försämrats, och skall vi ha någon möjlighet att delta konstruktivt i en konfliktlösning, måste det goda förhållandet återupprättas. Israel är den ekonomiskt och militärt starkare parten, och utan dess engagemang till lösning, kan det inte bli någon.

Som jag ser det, kan det bara ske, genom att regeringen och du klart uttrycker sympati för staten Israel, trots att den har en högerregering. Att den har det, beror i hög grad på konflikten. Attackerna från Hamas på Gazaremsan och från andra terrororganisationer där och på Västbanken gör folk rädda och det gynnar högern i Israel.

Det är utmärkt att du reagerat på Abbas senaste uttalande om förföljelsen och förintelsen av judar i Europa, där han lägger skulden på judarna. Du har kallat det oacceptabelt, men jag menar att du och regeringen måste gå ut med ett starkt fördömande av uttalandet. Vi är i en begynnande valrörelse, men jag anser att det är av vikt, att utnyttja tillfället att försäkra Israel om vår fortsatt starka vänskap.

Det finns också ett inrikespolitiska skäl att göra en stark markering mot antisemitismen. Nynazismen i Sverige börjar göra sig högljudd, på vissa håll förstärkt av den antisemitism som följer med vissa grupper muslimer, som immigrerat från Mellanöstern. Många judar känner sig inte längre säkra i svenska städer som t.ex. Malmö, och flyttar eller överväger att flytta, på grund av trakasserier och hotfulla tal. Nynazism och antisemitism måste motverkas, och ett led i detta kan vara att visa att Sverige odlar vänskapen med Israel.

Vi som ett fredsälskande land i en fredlig omgivning bör tydligt deklarera och fördjupa vår vänskap med det enda land i Mellanöstern, som är en modern demokrati.

Med varma S-hälsningar,
Bertil Gralvik

Vädjobrev i valtider

Det är valår och det märks i den egendomliga retoriken från ledande politiker. Det ”trianguleras” friskt, dvs. man sneglar på varandra och anpassar budskapet efter vad man tror kan stjäla röster från andra partier. Det är inte konstruktivt.

Vi lever i en demokrati, vilket innebär att all makt utgår från folket, dvs. väljarna. Varje parti har sin idé om hur samhället skall bedrivas och utvecklas, och på dessa idéer röstar vi på valdagen utefter vad vi själva menar är bärande för framtiden.

För de politiska partierna gäller att de måste skaffa sig makt för att kunna genomföra sina idéer, genom att få så stort stöd som möjligt i allmänna val. Man blöter sitt finger i luften för att se vart opinionsvinden blåser. Så vänder man kappan efter den och anpassar sitt budskap.

Bästa demokratiska partier och politiker! Det är usel taktik av flera skäl.

Det leder till att väljarna inte ser era djupt kända bakomliggande tankar om hur det goda samhället skall uppnås och hur ni tänker er att regera stat och kommun.

Det leder till politikerförakt, när väljarna ser hur ni krumbuktar och byter åsikt från dag till dag. Vi är inte dummare än att vi begriper att det handlar om politisk vinstmaximering.

Det leder till att intresset för politiken minskar, eftersom det blir nästan omöjligt att avgöra vad de olika partierna vill.

Det skapar osäkerhet och missnöje, och främjar framväxten av partier, som i grunden är odemokratiska.

Jag vill vända mig till alla partier med några tankar idéer om hur ni skall vinna väljarnas förtroende och skapa förutsättningar för en sann demokrati, där väljarna vet vad ni vill.

1. Sluta helt med att välja budskap enbart för att öka väljarbasen.
2. Samlas inom partigrupper på nationell och kommunal nivå och diskutera vad ni verkligen vill åstadkomma och på vilket sätt (ni vet nog redan).
3. Berätta sedan för väljarna vilka mål och medel partiet faktiskt har.
4. Avskeda alla konsulter som hittar på ”lämpliga” budskap och slogans, så vi slipper dumheter som ”Arbete ger frihet” och liknande snömos. Det är ni som vet vad ni vill åstadkomma, inte coacher och konsulter.
5. Om ni tar hjälp av reklambyråer för grafisk utformning av affisher, inspelning av valfilmer osv., se till att budskapen förmedlar vad partiet faktiskt vill göra.
6. Betrakta era presumtiva väljare som vuxna, tänkande människor.

Jag vill förstås att mitt parti skall vinna många röster, och få makt att driva samhället i den riktning jag önskar, men framför allt vill jag att det skall stå upp för sina bärande idéer.

Lycka till!
Bertil Gralvik

E’ de’ de’ att…

Hur bliver man en roande artist, när man så länge velat?
E’de’de’ att man inte tror sig om
inte kan upprätthålla skenet längre
eller är för bekväm eller
inte orkar på samma sätt eller
faktiskt är för gammal
e’ de’ de’?

Visst, man har familj
visst, man måste tjäna kulor
jojo, man har häcken full
nog av att kämpa mot ledan
hålla näsan över vattenytan
visst, man är ju inte tjuge
osv.

Men ändå?
kanske bara gott omdöme
som får en att avstå?

En sticka har jag
i min vänstra fot
utur en bräda
som jag trampat på
som föreställer världen

SOPA Blackout

Idag deltar jag i Stop SOPAOperation Blackout.
Visserligen handlar det om amerikansk lagstiftning, men kommer, om den går igenom, att ha vittgående konsekvenser även utanför USA. Inte minst kommer den att på sikt inspirera andra regeringar världen över, att införa mer av övervakning och censur av Internet. SOPA och liknande lagar begränsar yttrandefriheten och åtkomligheten på Webben och är oförenligt med demokratiska principer. Till detta kommer att SOPA är formulerad så, att godtycklighet råder över rättssäkerhet.

Gylles, en mötesplats

På Gylles anrika konditori möttes vi på 60-talet, vi som pluggade på olika skolor i Karlskrona. I en tid då mobilerna inte kunde anas ens av oss som gick teletekniskt gymnasium, då gick man hit för att se om någon av polarna var här. Än oftare hade man bestämt i förväg att man skulle ses, eller gjorde sällskap hit.


Numera kan man gå hit, eller vart man vill i sta’n, utan att lämna datorstolen, och till och med fotografera fiket om än bara från utsidan. Blir det lite ensamt, kan man förstås vandra till något fik och ta datorn med sig. Dock inte just till Gylles, som numera bara har försäljning här. Men Gylles äger ett nyare fik på andra sidan Hoglands park och dessutom det gamla högklasskaféet Lennarts där ovan backen vid torget.

Fotonostalgia

IMG3402_x.png
Den rödhåriga mostern, min moster Agnes hade alltid en kamera med sig och kunde visa oss frusna ögonblick ur våra liv. Det fascinerade mig och troligen fick jag min första kamera av henne i 12-14-års-åldern. Sedan dess har jag fotograferat, ibland med koncentration på bilden, men oftast bara som dokumentation av mitt liv. Ganska snart insåg jag att jag fotograferade för att senare kunna minnas. Mina bilder är konserverat liv, och när jag nu skannar in mina gamla negativ, upptäcker jag en del av vad jag varit med om. Just nu gäller det min första resa till Paris med min hustru. Jag vet var vi bodde och känner igen miljöerna. Jag har varit i Paris flera gånger sedan dess, men den första sätter djupast spår. Så går jag till Google maps och ner i gatunivå vid det hotell och den lilla park, där vi bodde och plötsligt är jag där med full kraft. Nostalgin slår till, så att jag nästan får andnöd. Jag måste lämna datorn efter en stund och vandra runt. En ordlös känsla av närvaro och saknad drabbar mig långt starkare än enbart från mina foton. Jag vandrar runt i gatumiljön och letar efter de platser jag dokumenterade då. Där sitter vi en morgon och äter frukost på en uteservering. Där är parken utanför vårt hotell – några barn leker blindbock. Jag har gått ut i parken medan min gravida hustru vilar en stund på hotellet.
Många år senare skall min son och jag bo på samma hotell, inte just av nostalgiska skäl, utan för att det var det billigaste jag hittade i någorlunda närhet till centrum.

Mer fotojobb

Arbetet med att digitalisera och fräsha upp gamla svartvita bilder fortsätter. Med min Nikon filmskanner läser jag in en film i taget, och även om det tar tid, är det rätt spännande. Det finns många upptäckter att göra i min samling av sextio år gamla negativ. Emellanåt tar jag paus och retuscherar några utvalda bilder för att lägga upp dem på Facebook för alla eller bara familjen att se. Arbetet med att göra bilderna njutbara gör jag i PaintShop och det tar sin rundliga tid. Ibland är skadorna så stora att slutresulatet blir långt ifrån perfekt. Här ytterligare ett exempel på vad som måste göras. Klicka för full storlek!
Retushering
Min dyre broder har blivit ordentligt repig och resultatet av min retuschering blir inte det bästa.
Retuschering
Här ser man skadornas omfattning. Genom att använda verktyget för att ta bort repor i kombination med kloningsverktyget, kan man avsevärt förbättra bilden. Dock uppstår spår av renoveringen, där det fattas för mycket av originalet. Inte minst känsligt är det i ett ansikte. Man kan svära över att negativen inte bibehållits trots att jag lagrat dem efter sin tids rekommendationer. Vill man svära mer, kan man sikta på det faktum att inte alla bilder blev kopierade medan negativen var färska, trots ett idogt mörkrumsarbete.