På söndagen var det äntligen dags att fira Naelas inträde i det hon kallar kärringåldern. Vi var alla inbjudna till Elisabeth och Sven i deras vackra hem i Hammarbyhamnen.
Förutom värdparet var Olof och jag med liksom Uffe och Kicki och deras vilda barn och så förstås barnet själv med sin Björn. Och förstås Goliat, som uppförde sig bättre än man kunde förvänta sig av en valp. Över alltsammans vakade Indra, så fort hon släpptes ut från sin bunker.
Vi bjöds en väldigt god buffé och fina samtal och Naela fick goda presenter från sin moder och sina bröder. Småkillarna busade på småkillars maner och hetsade upp sig. Särskil kul var det förstås att busa med Goliat. Det var trångt vid bordet där han parkerat sig. Kaoset slutade med en smäll när den minsta killen slog huvudet i en bordskant och slog upp ett hack. Doktor Sven ingrep med ett specialplåster ock klämde ihop skadan.
En fin fest med sång hurra och äventyrligheter.